Jag är inte tillräckligt stark

Jag kommer så väl ihåg när jag köpte Sheryl Crows Tuesday Night Music Club. Det var när jag gick i gymnasiet och handlade mina skivor på Jays Records i Västerås. Ägaren var en dryg jävel men de hade det bästa utbudet av den musik som intresserade mig. Sådant som inte spelades på svensktoppen eller på Streaman – den för tillfället populäraste nattklubben. Jag hade haft ett stor gräl med min flickvän i skolans ljushall och var övertygad om att förhållandet var slut. Vad vi hade bråkat om mindes jag inte när jag var i skivbutiken men jag var fortfarande arg och ledsen. Man var väldigt emotionell när man var nitton år. Egentligen var jag bara ute efter singeln Are You Strong Enough. Jag hade hört låten på MTV tidigare den morgonen. Jag visste inte så mycket om Sheryl Crow men kände att sinnesstämningen i den passade mig just då. Singeln var slut och jag hade egentligen inte råd att köpa hela skivan. Men jag behövde den för att känna något annat än eftersvallningarna från grälet och jag fann det befriande att göra av med pengar. Det var dock inget slöseri och det köpet behövde jag inte ångra då det är en fantastisk skiva.

Såhär nästan 20 år senare fortsätter jag att göra av med pengar för att må bättre. För att det är lättare än att konfronteras med allt som är jobbigt. För att det fungerar. Det fungerar för tillfället.
I alla fall så länge jag har pengar.